Fångad i mig själv?


Bild: Google

Den här bilden beskriver så bra hur jag känner mig när det kommer till amningen av Thea. Jag känner mig låst! Jag kan inte göra det jag brukade göra innan, jag kan knappt åka ifrån Thea en timme under kvällen utan att det blir kaos hemma.

Jag vill kunna börja träna! Jag vill kunna åka iväg på bio en kväll utan att tänka på att jag måste ha med mig Thea, eller om det skulle funka att lämna henne hemma hos sin pappa och att hon får det bra där och tar flaskan duktigt.

När jag åker iväg själv så har jag hela tiden press på mig att jag måste tillbaka till Thea så fort som möjligt, för att hon ofta (konstigt nog) blir ledsen så fort jag ska åka iväg själv någonstans. . .

Kalla mig gnällspik, säg att det är ju inte så lång tid kvar med amningen (förhoppningsvis..), säg åt mig att gå över till ersättning istället om det nu är så himla jobbigt. Men jag VILL ju att Thea ska få bröstmjölk, iallfall de första 6 månaderna i hennes liv, för hennes skull!

Står jag ut den tiden som är kvar? Eller kommer jag att bli tokig?! Det finns ju självklart sina fördelar med amning! Det är alldeles gratis. På nätterna när hon vaknar är det bara att lägga henne intill bröstet så är det klart. Inget krångel, alltid lagom varmt, inget som behövs blandas till, diskas eller så. Så varför klagar man?

Även fast jag skaffat barn och nu blivit förälder så önskar jag att i framtiden (inom snar framtid...) kunna få lite egentid. SARAH tid, där jag kan få komma bort och göra precis vad jag vill utan att hela tiden ha i baktankarna hur det går för Rickard med Thea, får hon i sig någon mat, skriker hon tills jag kommit tillbaka igen?

Man kan inte låta bli att avundas Rickard som bara kan åka iväg utan att tänka på något, för han vet att Thea har maten hos sin mamma. Hon får tröst utav att ligga vid bröstet. Vi behöver inte bråka med flaskan och han slipper bekymra sig om hon får i sig tillräckligt med mat eller inte.

/Sarah

Kommentarer
Postat av: Isabel

Var glad den tiden du har med att amma dit barn och försök istället att se det positiva i det. Egentiden kommer så småningom och succesivt.

Jag önskar att jag fortfarande ammade Heaven, men nu är läget som det är och jag kan inte gå runt och känna mig ledsen över att hon inte längre får min mjölk och att mina planer om att amma mitt barn i minst 6mån har gått om intet..

Det är faktiskt inte så jobbigt att gå upp och göra i ordning mat, eller att diska flaskor osv. Man gör det för att man måste för på ett sätt eller annat så måste ju barnet få mat, vare sig det är mammas mjölk eller ersättning :)

Men oroa dig inte, din egentid kommer, jag lovar :) Försök bara att ha tålamod och njut av att kunna amma så länge du bara kan. Thea växer ju hela tiden och snart nog kommer hon kunna äta barnmat och sedan gå över till vuxenmat och då får du all den egentid du behöver.

Stressa inte, det kommer :)

Massa kramar till dig gumman!

2010-09-19 @ 04:49:40
URL: http://aizah.se
Postat av: petra

jag förstår dig!

det kan vara jätteskönt att komma iväg ibland. man behöver tid för sig själv.

min lille ammade i typ 2 veckor, och det verkar bli folk av honom med!

jag tyckte det var ganska smidigt att börja med ersättning. men en besvikelse att inte kunna amma samtidigt.

hoppas du kommer på hur du ska göra, amma är ju smidigt och jättebra :)

2010-09-19 @ 07:51:59
URL: http://livetmedeije.blogg.se/
Postat av: maya

hmm... gör som du tycker är bäst, blir hon gnällig så fort du inte är i närheten så måste ju bryta det. annars blir det svårare ju längre tid det går.. jag har ju inga barn eller så. men barn lär sig ganska snabbt hur dem ska göra för att få som dem vill.... =) lycka till

2010-09-19 @ 11:24:59
URL: http://mayahataichanok.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback